DET ENDA RIMLIGA


 
 
 
 När vi vaknade imorse lyste solen in över kökssoffa och påskris. 
 
 
 
 
 
 
Hemmet behövde egentligen både rensas och städas. 
Så vi gjorde det mest rimliga och lämnade rasket och åkte till sjön och grillade.
 
 
 
 
 
 
Det blåste en del men både Tänkaren och resten av klanen var tappra. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag kom hem och insåg att det blir svårt att undvika den däringa utväxten
länge till och försökte övertala Långe mannen att ta tag i den snart. 
 
 
 
 
 
 
Jag och Silverpojken festade loss på vad som fanns kvar av picknickens blåbärsmusffins i det något
mindre blåsiga köket och pratade om vad han önskar sig på sin stundande 3-årsdag och att han ska
blir storebror snart.
 
 
 
 
 
 
Och tydligen är jag inte den enda i hushållet som helst väljer bort strumporna. 
 
 
 
 
 
 
 
Nu har han vänt mig ryggen och tagit sin storebror och gått till sängs.
Hemmets kondition har om möjligt förvärrats med det dubbla sedan imorse så nu när här är 
lugnt i stugan så får jag ägna mig åt det enda rimliga.
 
Nämligen klä av mig naken och äta ostkrokar som smular sig i min bok och i soffan. 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: