TISDAGSPORTRÄTT

 
 
 
Det blev tisdag idag. Och ute ringlade äkta filmsnö för en stund. 
Jag kväver bort tankar på att jag går runt med en ständig känsla av att allt alltid hänger på mig. 
 
Så länge, 
ja då vankar jag runt i raggsockor och känner mig färgstark på utsidan. 
 
 
 
 
 

DEN TUNGA FILTEN

Vaknade med en tung grå filt över hela min uppenbarelse. Och nej jag menar inte att slå 

på stora trumman här utan bara en simpel 
"dålig dag" i lille maggropen. Kanske 
förorsakat av kass sömn, vad vet jag? Dumt att analysera mer än nödvändigt. Det som 
dock ter sig problematiskt är att när en har små barn så kan en aldrig bara lägga ner allt,
stanna i sängen och gå runt och tycka synd om sig själv. Visserligen kanske en fördel 
för just det där tycka-synd-om-sig-självandet och dess intensitet men det faktum att en
aldrig helt sonika kan sjukanmäla sig är otroligt tärande. 

Så istället väckte jag den Långe, som jobbat natt, lite för tidigt och lämnade skeppet. 
Allt förtäckt i att ett barn behöver nya vinterskor och familjen middag. 

Rimligt!