EN GRAN SOM GILLS

 
 
Ja men ni vet ju hur det är. 
Har granen inte synts på los internetos så finns den inte. Rimligt ändå. För mig är det
ärkerov att ta in granen mer än en vecka innan jul. Som barn tog vi alltid in den dagen
innan julafton och även om jag kan sakna just den magin som bara uppstår när den kläs
på kvällen innan dagen D så måste jag liksom få njuta liiite extra av den innan jul. Som ni 
vet är ju min bästa tid innan julen och snarare lite mer ångestfylld efter jul. Nej för någon 
vidare nyårsvurmare är jag ju inte heller. Dock har jag kämpat med julkänslan de senaste 
dagarna. Både jag och den Långe är överens om att den inte infunnit sig alls på samma 
sätt som tidigare år. Det känns att något saknas och vi vet ju båda egentligen vad det är.
I kombination med en släng orkeslöshet så är det kanske rimligt att julfeelingen hamnar
lite på kant. Men så får det vara i år. Precis som livet åker berg och dalbana så gör ju 
årens alla jular också det. Jag bara accepterar det och vilar i det de sista dagarna nu. 
 
Och som inget annat hos oss så är inte heller julgranen speciellt stilren. Den är full av 
rubiks kuber, tårtbitar, star wars-kulor, nagellack och egenknåpade saker av barnen. 
Men kanske att jag visar er några av våra finaste pyntisar innan det lider mot jul. 
 
 
Men annars då vänner? Något nytt under solen de senaste dagarna? 
Själv började jag tyvärr mensa igen för några dagar sedan efter 2,5 år. Fullkomligt orutinerad 
står jag på offentliga platser och känner floden medan skydden ligger i tryggt förvar hemma. 
Som om det vore första gången förbryllas jag av min uppblåsta mage och dess obekväma 
tillhörigheter. Ständigt pratar jag med Långe mannen om mitt nya tillstånd medan han hummar
med låtsasintresse för att inte avfärda det som uppenbarligen tar upp så mycket av min tanketid. 
Eller bara av ren rädla för att inte få den arga uppläxningen om mannen som förringar kvinnoproblem. 
Rimligt ändå. Rimligt!
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Amanda Jona [SPONTAN]:

Så fin gran :)

Kommentera här: