Ibland har jag lust att skeppa honom i en flaskpost på de sju haven. 

 

Fast då tänker jag på den där gången när jag sa "tv:n är ful och sladdig" och han ba "då får vi väl 

ordna det" och han efter en dags brädletande i skogen och en kväll i källaren kommer upp med 

detta skåp och gömmer sladdarna i väggen. Då tänker jag på den gången, och eventuellt några 

andra till gånger, så slipper han flaskposten för den gången. 

 

 

 

 

Ibland har jag lust kasta av mig dagens fluga, skita i disken och istället måla möbel, dricka 

ett glas rött och samtidigt se mitt nya favoritprogram Det sitter i väggarna. Och kanske 

också klämma Konstnärsdrömmen efter det.

 

Ibland är det skönt att vara vuxen (nåja?) kvinna och bestämma själv.