LIVETS LILLA VANLIGA



I fredags var en dag vi hängde på en insjöstrand framför en brasa i
solnedgången med diverse olika korvar i hand. Jag älskar de där insjöarna och 
skogen över alla hav och klippor i världen. 




I lördags var en dag då snön äntligen kom till västkusten och vi hängde i 
pulkabacken. I vanlig ordning klagades det på för tjocka vantar, för små vantar,
för stora vantar, för kliiga vantar, för gröna vantar, för sköna vantar och till 
slut för blöta vantar. 


Men idag är en helt annan dag. Idag är en dag jag efter tre veckors lov åker in 
till ett kontor och spenderar åtta timmar
innan jag tar mig ytterligare en veckas 
lov. Idag är en dag jag sitter på en buss och funderar över om det inte vore på 
tiden att vi pratar om varför den här 
platsen legat i viss kreativitetsdvala under en period. Det ska vi prata om 
senare. 



Det är så fint ändå, livets vanligheter och ovanligheter. Bannemej bland det 
finaste jag vet. 







DET LILLA VACKRA

 
 
 
Det är verkligen just de där små sakerna som värmer och gör den stora skillnaden.
Som när den där jag tycker mest om i hela världen har lagt på minnet att jag vid något enstaka
tillfälle för många månader sedan uttryckt att jag ville ha just en sådan där gammal jordglob, trots
att jag inte ens minns själv att jag sagt det till någon. Och som när han då åker Göteborg runt och
letar upp en i perfekt skick från 60-talet.
 
Precis just de där små sakerna är de som kommer spela roll i slutändan, precis just de där små sakerna
kommer vara de jag kommer ihåg över romantiska Parisweekends när vi kommer till åren och selekterar
ut de allra finaste minnena. Precis just de där små sakerna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

ETT LEDSAMT SLUT

 
 
 
Julfestligheterna börjar klinga av och de flesta vittnar om en lättnad och avslappnad känsla som infinner
sig i kroppen. För mig är det precis tvärt om när juldagen visar sig i almanackan. Precis som de flesta
andra har en dag om året när en på förhand vet att tomheten kommer infinna sig, kanske kan det sista
dagen på semestern eller nyårsdagen, är juldagen just den dagen för mig. Juldagen är just den dagen på
året jag alltid känner mig lite tom, ledsen och ångestfylld. Allt det där fantastiska med julen är överspelat
och jag tänker alltid "jaha, och nu då?". Känslan är visserligen överspelad ganska snabbt och de efterföljande
dagarna ägnar jag inte många tankar åt den överspelade julen och känslan av "jaha, vad ska hända nu då?"
övergår till ett funderande och planerande av hur jag ska göra januari och februari så bra  och roliga som möjligt.
Januari och februari, de två månaderna jag tycker är allra mörkast och då jag känner mig som mest olevande.
 
Men jag ska göra det bra, januari och februari, vi ska bli bättre vänner är vi någonsin varit.
 
 
Har ni just någon dag lite extra fylld av tomhet på året,
någon dag ni vet på förhand känns lite jobbigare än andra?