Solen går upp över måndagen igen precis som den gjort alla andra måndagar medan den aldrig 

förr gått upp över måndag 12 december 2016. Det bor något poetiskt i det där. Hur allt snurrar 

om och om igen medan det varje dag är unik i sin fullkomligt skönprakt. Och innanför rutorna 

startar dagen i all sitt kaos medan världen utanför är vackert frostbiten. Frosten ger såklart lite

hopp om snön. 

 

Vi startar en måndag. En måndag efter helg med kalas, paljettväst, orangeribygge, falafelmiddag, 

bubbel, chips, varma brasor, kaffe, kramar, tyll, loppis och ett försök till att carpa skiten ur julen 

mitt allt. Det är ju så märkligt det där. Hela november längtar och väntar jag på att december, den 

riktiga julmånaden, ska komma. Hur en liksom ska göra julen deluxe detta år för att det är så 

förbaskat härligt. Jag tänker på saker jag ska baka, julmarknader jag ska besöka, julkonserter,

luciatåg, pepparkakshusbyggen, pyssel och allmänt carpande av julen som ska infinna sig. 

Så kommer december och plötsligt är det julafton och en har inte hunnit med ett endaste dugg

av de där härligheterna. 

 

Nåväl. 

Det är måndag. Och jag förväntas hasta iväg och vara en supermom till två små här hemma.

Så det är väl lika bra att ge sig i kast med den uppgiften omedelbart. 

 

Ta hand om er i julefriden vänner!